Metoder
- Träffar: 5496
Orter landsnivå
Hur indelningen skall ske under nationsnivån är i första hand en fråga om vilket land det är och därefter vilket av landets system man skall använda. För Sverige finns minst tre indelningar att välja på.
Stift
Den kyrkliga, med 13 Stift som utgångspunkt, kan vara en bra modell. Nuvarande stiftsindelning är från 1940-talet då Stockholm blev eget stift. Skara är det äldsta stiftet, från 1000-talet. Genom att använda stiften som grund för ortsindelningen blir hanteringen av kyrkans olika böcker tydlig. Församlingarna tillhör ju stiften. Även de församligar, i första hand i Göteborg, som inte var knutet till ett visst geografiskt område (territorie) hörde i alla fall till ett territoriellt stift. På samma vis som i alla andra indelningar så sker förändring över tid. Tittar vi på Färnebo socken i värmland så lär den förekomma redan på 1400-talet. Det som då var en socken var som mest åtta, Färnebo, Nyed, Kroppa, Gåsborn, Rämen, Nordmark, Filipstad och Brattfors.
När folkbokföringen flyttades från kyrkan till Skatteverket minskades antalet församlingar genom sammanslagning av flera församlingar. De hörde tidigare många gånger ihop i ett pastorat, så för oss forskare är det fortfarande, oftast, lätt att känna igen sig.
Län
Den politiska, med 24 län som utgångspunkt, är en modell som fungerar bra fram till, ungefär, 1990. För de flesta släktforskare är senare uppgifter roliga, men inte riktigt nödvändiga för själva forskandet. En stor fördel med att använda länsindelningen är att det mesta i samhället bygger på länen. Det var ju på den nivån Konungens befallningshavare, Landshövdingen, fanns. Så här ser länsindelningen ut i min forskning;
Bokstaven efter länsnamnet, länsbokstaven, var förr mycket synligare än idag. Under drygt 65 år byggde bilregistret på länsindelningen. Det var då praktiskt att använda en bokstav som ersättning för länsnamnet. Stockholms stad fick A och Stockholms län fick B, Uppsala C och sedan söderöver till M, som Malmö fick. Sedan mot norr till S, som blev Värmlands bokstav. Sen lite mot öster med T och U, Örebro och Västmanland. Därefter zick-zack genom Norrland, med början i Kopparberg, som fick W. Därefter X, Y och Z. Sen tog alfabetet slut, Å, Ä, Ö var aldeles för opraktiskt. Det fick bli AC och BD för de två bottnarna i norr; Väster- och Norr-.
I släktforskarsammanhang lever bokstaven kvar. Vi har Lena (N) och Lena (P) det finns också Bälinge (C), Bälinge (D) och Bälinge (P). Det finns säkert fler sådana sockennamn där då länsbokstaven har en viktig funktion.
Regioner
Är den kommande indelningsmodellen för Sverige. Vi har redan några sådana i funktion: Skåne, med de tidigare länen L och M, Västra Görtaland med de tidigare länen O, P och R. Målet är att vi ska ha fem regioner i landet. Oavsett vilka synpunkter vi kan ha på det så tror jag att ur släktforskningsvinklen är det alldeles för stort; det blir svårt att skapa en bra modell för Ortsträdet!
Nästa nivå på ortstädet är kommunerna
- Träffar: 69975
Källor
Alla uppgifter du har i din forskning har en eller flera källor. Källor brukar klassificeras och bedömas utifrån en mängd kriterier.
Den minst tillförlitliga källan, idag, är den muntliga. Oftast finns inget som verifierar riktigheten i den källan så även om den är riktig, så har den en låg klassificering.
I den andra ändan på klassificeringsskalan finns egentligen ingenting. Ingenting kan vara helt säkert. Men ganska nära den högsta nivån finns de officiella noteringarna i kyrkoarkiven, militära arkiv, domstolsarkiv mm.
Ämnet kan hanteras i det oändliga men jag stannar här. Det är viktigare att du noterar dina källor än att du gör värderinga av dem. Däremot ska du alltid göra en värdering av andras källor. Om någon påpekar att du har ett fel/missförstånd i din forskning så måste du ta reda på vilken källa de hänvisar till!
För att underlätta dina källhänvisningar så finns det bra möjlighter att bygga en fungerande källstruktur i de flesta släktforskarapplikationer. Det kan se ut så här:
Det är källträdet i DISGEN som visas här. Trädet är enkelt och smidigt att bygga vidare. Det fungerar precis som mappar och undermappar. Jag har själv lagt till Digitalmedia, Importerat och Utländska källor.
Ju mer detaljerat du anger dina källor, desto tydligare och lättare blir de att följa. Är det exempelvis en dödsannons som är din källa så räcker det inte med att skriva "Dödsannons". Du måste också ange var och när den annonsen var ute. Skriv Corren 1917-08-10, så går den att finna! I trädet ovan hade jag lagt hänvisningen under "Litteratur".
Under domstolsarkiv blir det flera alternativ på förstanivån. Det finns ju en mängd olika domstolar; Tingsrätt, Hovrätt, Högsta Domstolen, Kammarrätt, Förvaltningsrätt och några till. Bergsstaten och Vattendomstolen har kanske inte relevans här.
Under Kyrkoarkiv kan indelningen vara antingen via Stiften eller via länen. Det enklaste är nog via län - kommun - socken och därefter de aktuella böckerna. Men det går lika bra att välja stift - kontrakt - pastorat - socken. Nivån för böckerna blir ändå likadan.
För Grevbäck i Hjo kommun kan det då se ut så här. Från Husförhörslängden 1883-91 har två sidor använts. Den ena via Genline (numera Ancestry) och den andra (blåmärkt här) via ArkivDigital. Som du ser är det två helt olika sätt att ange vilken sida som hänvisas till. Det viktiga är att det ska gå att ur denna hänvisning hitta till rätt sida!
- Träffar: 48034
Lagring och så
För att skapa överblick och ordning i sitt forskarmaterial måste materialet sparas på ett överskådligt sätt.
Det finns flera metoder för detta, allt från en låda med lite handlingar till en världsomspännande databas. Det som avgör metodvalet kan vara flera orsaker; kunskap, datamängd, ekonomi, syfte mm.
Har man fler uppgifter än vad som går att överblicka med ett ögonkast bör nog lådan bytas ut mot något annat.
På marknaden finns idag en uppsjö applikationer för hantering av genealogiska uppgifter. Allt ifrån gratisvaror till årsabonnemang.
De flesta gratisvaror är inte gratisvaror egentligen. Du behöver inte forska särskilt länge förrän du inser att du skulle vilja registrera lite fler detaljer än vad som presenteras i gratisversionen. För att komma åt fler möjligheter, som inte behöver vara finesser, så kostar det pengar. Ibland stora pengar.
Det du matar in i dessa databaser kommer ändra forskare åt, utan att du kan styra det. Du kan också komma åt andra forskares resultat. Men då kostar det en slant. Det är så de finansierar dessa siter. De tar betalt för din forskning!
En del av gratisprogrammen, tex MyHeritage och Ancestry, sparar ditt forskningsmaterial på en global server med miljontals forskare. En jättefördel med detta är att du kan komma åt din forskning var du än är och oavsett vilken plattform du använder; Mobil, Platta eller Dator.
Det är så fint ordnat så att mellan det som jag här betecknat som ytterligheter finns flera olika varianter. Inte minst baserade på den hårdvara du använder. Under alla förhållanden så är det oftast värt att köpa en applikation. Du får då med alla finesser och vet att det, så länge du inte byter applikation, inte kommer några sura kostnader i efterhand. Dessutom styr du då själv till 100% vad andra skall komma åt.
Sida 2 av 2
