Orter landsnivå

Hur indelningen skall ske under nationsnivån är i första hand en fråga om vilket land det är och därefter vilket av landets system man skall använda. För Sverige finns minst tre indelningar att välja på.

Stift

Den kyrkliga, med 13 Stift som utgångspunkt, kan vara en bra modell. Nuvarande stiftsindelning är från 1940-talet då Stockholm blev eget stift. Skara är det äldsta stiftet, från 1000-talet. Genom att använda stiften som grund för ortsindelningen blir hanteringen av kyrkans olika böcker tydlig. Församlingarna tillhör ju stiften. Även de församligar, i första hand i Göteborg, som inte var knutet till ett visst geografiskt område (territorie) hörde i alla fall till ett territoriellt stift. På samma vis som i alla andra indelningar så sker förändring över tid. Tittar vi på Färnebo socken i värmland så lär den förekomma redan på 1400-talet. Det som då var en socken var som mest åtta, Färnebo, Nyed, Kroppa, Gåsborn, Rämen, Nordmark, Filipstad och Brattfors. När folkbokföringen flyttades från kyrkan till Skatteverket slogs de flesta församlingarna ihop.

Län

Den politiska, med 24 län som utgångspunkt, är en modell som fungerar bra fram till, ungefär, 1990. För de flesta släktforskare är senare uppgifter roliga, men inte riktigt nödvändiga för själva forskandet. En stor fördel med att använda länsindelningen är att det mesta i samhället bygger på länen. Det var ju på den nivån Konungens befallningshavare, Landshövdingen, fanns. Så här ser länsindelningen ut i min forskning;

Svenska laen

Bokstaven efter länsnamnet, länsbokstaven, var förr mycket synligare än idag. Under drygt 65 år byggde bilregistret på länsindelningen. Det var dåprkatiskt att använda en bokstav som ersättning för länsnamnet. Stockholms stad fick A och Stockholms län fick B, Uppsala C och sedan söderöver till M, som Malmö fick. Sedan mot norr till S, som blev Värmlands bokstav. Sen lite mot öster med T och U, Örebro och Västmanland. Därefter zick-zack genom Norrland, med början i Kopparberg, som fick W. Därefter X, Y och Z. Sen tog alfabetet slut, Å, Ä, Ö var aldeles för opraktiskt. Det fick bli AC och BD för de två bottnarna i norr; Väster- och Norr-.

I släktforskarsammanhang lever bokstaven kvar. Vi har Lena (N) och Lena (P) det finns också Bälinge (C), Bälinge (D) och Bälinge (P). Det finns säkrt fler sådana sockennamn där då länsbokstaven har en viktig funktion.

Regioner

Är den kommande indelningsmodellen för Sverige. Vi har redan några sådana i funktion: Skåne, med de tidigare länen L och M, Västra Görtaland med de tidigare länen O, P och R. Målet är att vi ska ha fem regioner i landet. Oavsett vilka synpunkter vi kan ha på det så tror jag att ur släktforskningsvinklen är det alldelse för stort; det blir svårt att skapa en bra modell för Ortsträdet!

 Nästa nivå på ortstädet är kommunerna