Källor
Alla uppgifter du har i din forskning har en eller flera källor. Källor brukar klassificeras och bedömas utifrån en mängd kriterier.
Den minst tillförlitliga källan, idag, är den muntliga. Oftast finns inget som verifierar riktigheten i den källan så även om den är riktig, så har den en låg klassificering.
I den andra ändan på klassificeringsskalan finns egentligen ingenting. Ingenting kan vara helt säkert. Men ganska nära den högsta nivån finns de officiella noteringarna i kyrkoarkiven, militära arkiv, domstolsarkiv mm.
Ämnet kan hanteras i det oändliga men jag stannar här. Det är viktigare att du noterar dina källor än att du gör värderinga av dem. Däremot ska du alltid göra en värdering av andras källor. Om någon påpekar att du har ett fel/missförstånd i din forskning så måste du ta reda på vilken källa de hänvisar till!
För att underlätta dina källhänvisningar så finns det bra möjlighter att bygga en fungerande källstruktur i de flesta släktforskarapplikationer. Det kan se ut så här:
Det är källträdet i DISGEN som visas här. Trädet är enkelt och smidigt att bygga vidare. Det fungerar precis som mappar och undermappar. Jag har själv lagt till Digitalmedia, Importerat och Utländska källor.
Ju mer detaljerat du anger dina källor, desto tydligare och lättare blir de att följa. Är det exempelvis en dödsannons som är din källa så räcker det inte med att skriva "Dödsannons". Du måste också ange var och när den annonsen var ute. Skriv Corren 1917-08-10, så går den att finna! I trädet ovan hade jag lagt hänvisningen under "Litteratur".
Under domstolsarkiv blir det flera alternativ på förstanivån. Det finns ju en mängd olika domstolar; Tingsrätt, Hovrätt, Högsta Domstolen, Kammarrätt, Förvaltningsrätt och några till. Bergsstaten och Vattendomstolen har kanske inte relevans här.
Under Kyrkoarkiv kan indelningen vara antingen via Stiften eller via länen. Det enklaste är nog via län - kommun - socken och därefter de aktuella böckerna. Men det går lika bra att välja stift - kontrakt - pastorat - socken. Nivån för böckerna blir ändå likadan.
För Grevbäck i Hjo kommun kan det då se ut så här. Från Husförhörslängden 1883-91 har två sidor använts. Den ena via Genline (numera Ancestry) och den andra (blåmärkt här) via ArkivDigital. Som du ser är det två helt olika sätt att ange vilken sida som hänvisas till. Det viktiga är att det ska gå att ur denna hänvisning hitta till rätt sida!
