Norrbärke

Norrbärke W

Är en socken i nuvarande Smedjebackens kommun. Här föddes 1888 Fredrika, som om några är kommer att bli mor till en järnvägare från Horla.

Fredrikas historia börjar i trakterna av Ludvika 1734. Då föds Nils som fyra generationer senare är stamfar till (minst) 55 personer, varav en sonsons sondotter är Fredrikas mor. I stort sett alla dessa personer är födda i byn Finnbacken i SV Smedjebacken. Där har familjen producerat träkol och jordbruksvaror i över 100 år när Fredrika föds.

På den här linjen har jag en av de tidigaste verifierade födelseuppgifterna. Det är Nils morfars far som föds 1662-11-02. Var han förds har jag inte fått kläm på men han dör 1736-11-04 på Stimmerbo i Norrbärke. Det är från dösdnotisens "i en ålder av..." som jag fått fram födelseuppgiften. Tillsammans med Margareta, f 1665, har han minst två söner, Per f 1698 och Johan f 1703.

Jag har ännu inte fördjupat mig mer i dessa personerna. Men det kanske kommer...

Horla

Den första historien i Horla är inte särskilt gammal. Den börjar omkring 1880 då Swante Johansson från Siene köper Östergården och flyttar in med sin hustru Anna-Christina, som kom från Hol. Gården ärvdes av äldste sonen, Ruben, som drev den till sin död 1962, även om en del av marken då var utarrenderad. På gården bor idag ett av mina kusinbarn med familj.

Den yngste av Swantes söner, Paul, träffar i Horla Leksandstösen Karin. Paul satsar på en karriär inom järnvägen och flyttar, runt 1917, med Karin till Agnesberg, strax norr om Göteborg utmed Göta Älv. Där föds Yngve och Gunvor.

På linjen från Anna-Christina finns en av de först födda anorna jag har datum för, Ingeborg, född på Korsgården i Hoberg, Vårgårda 1690-10-15. Hennes föräldrar gifte sig 1689-12-26

Swantes gren startar i mitt material i Bråttensby, Herrljunga med Anders Larsson som föddes där 1713. Anders sonson, Bengt skickas från Bråttensby i samband med faderns död 1794. Som 14-åring kommer Bengt till Siene där han med tiden blir Bengt i Torsgårn. Bengt blir farfar till Swante.

I Siene har släkten funnits sedan 1702 då Svantes farmors farmor föds på Kringeläng, men då är vi ju nästan i Bäne, Hol.

Anna-Christna, Swantes fru, föddes i Jonstorp 1853. I de trakterna hade då släkten funnits i närmare 100 år. Anna-Christinas farmor föddes där 1796. Sigge och Stina som de föräldarna hette var, i alla fall till 50%, troligen från gården. Sigge föddes på Mängsholm, Siene 1741.

Anna-Christinas farfar kom inte från exakt dessa trakter. Han föddes på Vänga Lillegård i Långared 1791. Den familjen hittar jag första gången på gården Börta i Långared 1710.

Den andra historien i Horla börjar i Horla omkring 10 år senare än den första. 1893 gifter sig Alfred från Nårunga med Anna Christina från Loo, Långared. Innan dess har han rest runt en del, bland annat två vändor till USA. Gården där det unga paret slog sig ner på, köptes av Alfreds bror August (eller av fadern) 1886. Under Alfreds senaste år i USA 1886-90 byggde August gården på tomten i Horla. Den gården ägs idag av femte generationen i samma familj.

August blir affärsman och flyttar, när brodern Alfred återvänder från USA, till Halmstad. Alfred får fem söner. Den äldsta, Frans, träffar, liksom Paul ovan, en dalkulla. Fredrika kommer från Smedjebacken (Norrbärke). De får två söner som båda satsar på järnvägskarriären. Det är opraktiskt att heta Johansson på järnvägen, därför skaffar sig de båda bröderna mer unika efternamn. Det blir Borgesten och Pellbjär.

Alfreds familj flyttade, när Alfred var två år, från Hukedal, Nårunga till Herrljunga, eller snarare Eggvena. Där brukade fadern ett torp under Nohlgården i knappt ett år, då familjen flyttade tillbaka till Nårunga.

(Mer kommer)

 

Bergslagen, Guldheden, Bohuslän, Leksand, Horla,

Bohuslän

Till Bohuslän och Strömstad kom, de sista åren av Napoleonkrigen, en lärarson från trakterna av Güstrow. Güstrow ligger några mil NV om Berlin. Lärarsonen, Johan Jacob Daniel Paepke slog in på bagarbanan och blev ganska framgångsrik. Paepkegården i Strömstad ligger strax intill kyrkan, det var där han hade det mesta av sin livsgärning. Men hr Paepke blev även framgångsrik som far. Han fick tolv barn inom äktenskapet och, minst, ett utom äktenskap.

Det oäkta barnet, fött 1816 i Tyska församlingen Göteborg, fick namnet Johan Jacob Daniel. Hans mor, Annika Chritoffersdotter var piga hos bagaren i Strömstad våren och sommaren 1815. Såvitt känt har faderskapet aldrig "erkänts". Däremot bodde Johan Jacob Daniel (dy) i två omgångar på Paepkegården, omkring 1830 och 1850. Sonen flyttade, runt 1830, till Norge. Johan Jacob Daniel (dy) fick använda efternamnet Paepke och det är också en indikation på att min forskning tolkar händelserna rätt.

I Norge, som då var i union med Sverige, mötte han Gunhild. Tillsamman får de, i Norge, fyra söner, födda 1842, 1844, 1847 och 1849. Familjen flyttade i augusti 1850 till Strömstad och bodde i tre månader hos farfar. 

Den yngre familjen Paepke flyttade sedan till Tanum, där fadern blev trädgårdsmästare. Där föds ytterligare två barn 1852 och 1857.

Den äldste av sönerna, för enkelhetens skull kallad August (kristnad till August John Jacob). och hans bror Alfred flyttar till Norge i början av 1870-talet. Därefter flyttar, förmodligen båda bröderna, vidare till USA. Alfreds öden är okända, men August hamnar så småningom på Nya Zeeland, där hans ättlingar fortfarande lever.

Näst äldste sonen Julius (Julius Efraim) flyttar som 16-åring, 1860, till Garnisonsförsamlingen i Göteborg. Där blir han med tiden anställd på tullverket. En funktion som han hade hela yrkeslivet. Han dör i januari 1903 i "Endarteriitis chronica", åderförkalkning. Av Julius ättlingar lever flera idag i Göteborgstrakten.

Den fjärde Norskfödde sonen dör knappt två år gammal i Grebbestad.

Den femte sonen Charles Hagbart flyttar till Gävle och så småningom till Harmånger. Där får han, minst, tre döttrar. Åtminstone den äldsta av dem, gift Lundgren, får barn varav minst ett hamnar i Norrtälje.

Dottern i familjen Paepke flyttar 1871 till Göteborg, Kristine (Tyska) församling. Där träffar hon en målare från Halland. De får med tiden sex barn, varav min farmor var det yngsta.

 

Bergslagen, Guldheden, Bohuslän, Leksand, Horla,

Leksand

Historien i Leksand börjar långt innan regelbundna noteringar om befolkningen började. Långt förresten? Det vet vi ju inte, och lär aldrig få reda på heller.

De noteringar jag har börjar det första decenniet på 1700-talet. Det handlar om bondefolk på Noret och Almberg. De båda grenarna knyts ihop i Yttermo 1808, där min mormor föds på gården Orrknarren 86 år senare.

Innan dess har de personer som med tiden blir jag bott på Heden, Rätlindor, Västanmor, Östanmor, Söder Lindberg, Skedberg, Styrsöbo och Åkerö. Namn som Tätting, Erkers, Smäck finns också i röret. Än idag ägs gården i Leksand av Erkers.

Erkes

Första gången Erkers dyker upp i mina noteringar är för Eric Nilsson (f Åkerö 1750). Hans far hette Ersson. Kan Erkes vara en omskrivning av Erikens? Den typen av namnsättning förekommer i Medelpad, så varför inte också i Leksand. I vilket fall som hellst så har namnet använts i samma släkt i minst 250 år och det är inte så illa i en bondesläkt.

Tätting

Tätting dyker upp en generation tidigare. 25 år före Erkes i mina noteringar. Det är lite konstigt att inte Tätting levde med eftersom mormors far hette Tätting. Erkers kom från mormorsmor! Varför följde inte namnet, på samma sätt som på de flesta andra håll, mannen? Tätting är å andra sidan ett vanilgare namn, så det var kanske anledningen att Erkers passade bättre.

 

Bergslagen, Guldheden, Bohuslän, Leksand, Horla,

Resultatet

eller hur det är idag är en summa av många komponenter.

I min egen generation, syskon och kusiner, så finner vi födelsorter i Skallsjö, Örgryte, Alingsås, Matadi, Nacka, Algutstorp, Halmstad

Min föräldrageneration finns i Göteborg. Kusinernas dessutom i Horla och Enslöv (Halmstad)

Två generationer före mig finns anorna i Horla, Leksand och Göteborg.

Tre generationer bort finns anorna i Göteborg och Horla.

Fyra generationer bort finns de i Filipstadstrakten, Tanum, Leksand, Siene, Hol, Södra Hestra, Främmestad.

Fortsätter uppräkningen så kommer vi vidare till Mecklenburg-Vorpommern, Norge, Småland. Lägger vi dessutom till min kusiners alla anor så kommer vi både till Skåne, Västergötland, Dalarna och Småland

I generationen efter mig, mina syskon och kusiner finns Angered, Alingsås, Horla, Tyskland, Tynnered, Styrsö, Lidingö, Gillstad, Råda (Lidköping), Mullsjö, Kullings-Skövde (Vårgårda), Maria Magdalena, Skarpnäck (båda i Stockholm), Skövde, Trosa, Längbro (Örebro), Bergsjön, Järfälla, Kårsta, Danderyd, Norge (Kristiansand), Vallentuna och Solna

Så här ser det ut i de flesta familjer. Det behövs inte gås särskilt långt bort från den egna inskränkta världen förrän det hittas de konstigaste orter i både när och fjärran.

Lite beskrivning av de trakter jag letat i kommer på dessa sidor:

Bergslagen, Guldheden, Bohuslän, Leksand, Horla, Norrbärke