Litteratur

Vid flera tillfällen under forskandet träffar man på olika former av trycksaker som kan ge underlag för slutsatser i forskandet. 

Direkt kan det handla om hembyggds- och släktböcker men via lite omvägar kan det även vara olika former av biografier, jubileumsböcker, tidningsartiklar, föreningstrycksaker och en mängd andra trycksaker.

Den stora utmaningen är kanske då inte att finna uppgifterna, men att finna belägg för uppgifterna. Det är ju så att de flesta trycksakar är andrahandsuppgifter eller sämre, så uppgifterna bör verifieras någon annan stans.

Två exempel på hur det kan bli:

#1 En forskare, vi kan kalla honom Nils, hävdar (jag har träffat honom!) att han funnit att han härstammar från Arn, en romanfigur i Jan Guillos böcker om korstågen. Hans väg till det målet var att följa sina anor bakåt till Birger Jarl, som enligt romanen är sonson till Arn. Bortsett från grudfadäsen med Arn så har Nils gjort en miss till. De flesta svenska släktled, bortom 1600, saknar sammanhållande dokumentation. Det finns självklart uppteckningar i adelskalendrar eller liknande men i många fall saknas ett eller flera mellanled. Det är inte heller alltid lätt att finna båda föräldrarna i ett led. Hittar man bara den ena så kan det leda direkt åt fel håll.

#2 I vår familj finns en släktbibel. I den bibeln har noterats viktiga händelse som född, död, gift och ibland annat av intresse. Noteringarna stäcker sig tillbaka till de första decennierna på 1800-talet. Bibeln omnäns dessutom i en Husförhörslängd från runt 1820 (Filipstad AI:12 (1821-1825) Bild 147 / sid 144 (AID: v10833.b147.s144, NAD: SE/VA/13110). De som forskat på vår familj, innan kykböckerna fanns lättåtkomliga på nätet, har haft mycket huvudbry kring noteringarna runt 1860 - 65. Den person som är skylldig till mitt "Persson", Per Larsson (f 1821), finns inte med på rätt plats i bibeln. Men Johan Henrik Jansson finns. Problemets lösning fanns att finna i Per Larssons hustru, eller snarare hustrur. Pers första fru, dör 1864. Per gifter om sig något år senare. Den nya frun, som är änka efter Jansson (1827 - 1864), har med sig bibeln in i det nya äktenskapet. Henns son med Jansson försvinner ut i historien, men Pers barn, tar vara på bibeln och gör sina noteringar. De uppgifter som är noterade i bibeln kan verifieras på annat håll, främst i kykböcker. Sammanställningen, så som den ser ut i bibeln, blir fel. 

Min avsikt med dessa två exempel är att påvisa hur viktigt det är att söka flera källor till sina uppgifter, famförallt om de uppgifter jag har inte kan direkt verifieras i en högt rankad källa. Det är dock viktigt att inte missa att ta med var uppgiften hittades första gången, oavsett nivån på den källan. Det är ju så vi ser till att forskningen går framåt när vi letar bakåt.

 

Databasen Källor Orter Litteratur DNA

DNA

Ett förhållandevis nytt område för släktforskning är sk DNA-forskning. Grundidén är att via ett, eller flera, DNA-prov finna andra forskare som man delar bitar av sin DNA-profil med.

En man kan, med denna profil, hitta rakt bakåt, nästan i det öändliga, och hitta en faderslinje. Männen har ju en "egen" kromosom, Y, som normalt inte hittas i kvinnospåret. För i stort sett alla män slutar denna linje i Östafrika för ca 30 000 år sedan. Är man väl där så gäller det bara att fixa namn- och fördelsedata för alla dessa män. Det lär handla om runt 100 000 generationer.

Men man behöver ju inte ta i. Många av oss härstammar kanske i ett "oäkta" led någonstans. Via de databaser som redan finns, och som växer snabbt, är sannolikheten stor att man kan få en "fadersträff" i den saknade fadern. Kanske finns han redan i din forskning men i en angränsande släkt!

På ungefär samma vis kan man söka en kvinna långt bakåt. Den funktionen fungerar dock bara så länge just den X-kromosomen ärvts via mamman. Rätt som det är bryts den linjen av en man (som ju bär på X och Y) och då kan man säga att mannen förstört.

En tredje variant i DNA-söket är att söka i en viss sekvens i din sträng. Vissa kroppsliga engenskaper ärvs ju, exempelvis att kunna rulla tungspetsen inåt. Den DNA-sekvensen kan sökas bakåt, även via personer där den kanske inte varit dominant, dvs visat sig,

Den fjärde varianten är att söka på hela DNA-profilen och finna varifrån de delar kommer som i dig blir en helhet. Rapporten från denna sökning blir snabbt oöverskådligt bred men kan absolut vara till nytta om du till exempel letar efter halvsyskon i ett antal steg bakåt.

 

Databasen Källor Orter Litteratur DNA

Kommuner

Ortsgruppen under de nationella länen är kommuner. Numera har ordet kommun fått en konstig politisk klang, så många kommuner kallar sig något annat; Vårgårda Stad kan utgöra exempel på det. Kommun är det begrepp som står i Sveriges Lag.

Totalt finns det runt 250 kommuner i Sverige. Här ser du de 17 som fanns i dåvarande P-län. Numera är dessa kommuner en del av kommunerna i Västra Götalnds län, eller VG-regionen som den kallas.

Elfsborg Kommuner

Är det så att man har ganska få personer i sitt material, kanske det räcker med kommun som lägstanivå. De kan också vara så att du inte vill använda socknar som ortsbegrepp. I så fall går det ju utmärkt att använda stadsdelar eller likande i stället.

Den metoden är en bättre lösning för de som kommer att forska på det vi idag kallar framtiden. Socken/församling är ju bortkopplade från all officiell dokumentering, även om vi har kvar ordet Kyrkogård. Kyrkogårdarna som ord kommer att fasas ut och ersättas med Begravningsplats.

Nästa nivå blir Socken

Socken

eller församling som det också kallas är lägstanivån i den kyrkliga indelningen. Det finns några nivåer mellan Stiftet och Socknen, Kontrakt och Pastorat, men det fördjupar vi oss inte i här.

I det ortsträd som vi hanterar är kommunen nivån under länet. I kommunen finns ett antal socknar. Det antalet varierar väldigt! I den kommun jag valt, Filipstad i Bergslagen, finns sju socknar och ett kyrkobokföringsdistrikt (kbfd). Indelningen är från slutet av 1970. Här skulle socknarna kunna ersättas med stads-/kommun- delar. I detta fallet skulle då Lesjöfors ersätta Rämmen, Persberg ersätta Gåsborn och Nykroppa ersätta Kroppa. Men jag fortsätter med sockenbegreppet.

Filipstad orter

För merparten av forskarna är nog sockennivån alldeles tillräckligt för att kunna hantera sitt material. Men alteftersom det kommer in mer personer i materialet behöver de kanske särskiljas lite mer. Det är då enkelt att lägga till ytterligare undernivåer. I Brattfors socken har jag lagt till tre gårdar, ett torp, ett bruk och en by. Idag hade jag nog varit lite mer noga med Hedenskogshyttan och kallat den för Industri. Det finns dessutom ytterligare en nivå där, troligen en gård.

 

Databasen Källor Orter Litteratur DNA

Orter landsnivå

Hur indelningen skall ske under nationsnivån är i första hand en fråga om vilket land det är och därefter vilket av landets system man skall använda. För Sverige finns minst tre indelningar att välja på.

Stift

Den kyrkliga, med 13 Stift som utgångspunkt, kan vara en bra modell. Nuvarande stiftsindelning är från 1940-talet då Stockholm blev eget stift. Skara är det äldsta stiftet, från 1000-talet. Genom att använda stiften som grund för ortsindelningen blir hanteringen av kyrkans olika böcker tydlig. Församlingarna tillhör ju stiften. Även de församligar, i första hand i Göteborg, som inte var knutet till ett visst geografiskt område (territorie) hörde i alla fall till ett territoriellt stift. På samma vis som i alla andra indelningar så sker förändring över tid. Tittar vi på Färnebo socken i värmland så lär den förekomma redan på 1400-talet. Det som då var en socken var som mest åtta, Färnebo, Nyed, Kroppa, Gåsborn, Rämen, Nordmark, Filipstad och Brattfors.

När folkbokföringen flyttades från kyrkan till Skatteverket minskades antalet församlingar genom sammanslagning av flera församlingar. De hörde tidigare många gånger ihop i ett pastorat, så för oss forskare är det fortfarande, oftast, lätt att känna igen sig.

Län

Den politiska, med 24 län som utgångspunkt, är en modell som fungerar bra fram till, ungefär, 1990. För de flesta släktforskare är senare uppgifter roliga, men inte riktigt nödvändiga för själva forskandet. En stor fördel med att använda länsindelningen är att det mesta i samhället bygger på länen. Det var ju på den nivån Konungens befallningshavare, Landshövdingen, fanns. Så här ser länsindelningen ut i min forskning;

Svenska laen

Bokstaven efter länsnamnet, länsbokstaven, var förr mycket synligare än idag. Under drygt 65 år byggde bilregistret på länsindelningen. Det var då praktiskt att använda en bokstav som ersättning för länsnamnet. Stockholms stad fick A och Stockholms län fick B, Uppsala C och sedan söderöver till M, som Malmö fick. Sedan mot norr till S, som blev Värmlands bokstav. Sen lite mot öster med T och U, Örebro och Västmanland. Därefter zick-zack genom Norrland, med början i Kopparberg, som fick W. Därefter X, Y och Z. Sen tog alfabetet slut, Å, Ä, Ö var aldeles för opraktiskt. Det fick bli AC och BD för de två bottnarna i norr; Väster- och Norr-.

I släktforskarsammanhang lever bokstaven kvar. Vi har Lena (N) och Lena (P) det finns också Bälinge (C), Bälinge (D) och Bälinge (P). Det finns säkert fler sådana sockennamn där då länsbokstaven har en viktig funktion.

Regioner

Är den kommande indelningsmodellen för Sverige. Vi har redan några sådana i funktion: Skåne, med de tidigare länen L och M, Västra Görtaland med de tidigare länen O, P och R. Målet är att vi ska ha fem regioner i landet. Oavsett vilka synpunkter vi kan ha på det så tror jag att ur släktforskningsvinklen är det alldeles för stort; det blir svårt att skapa en bra modell för Ortsträdet!

 Nästa nivå på ortstädet är kommunerna